Heeeeej

Jag kommer aldrig bli någon storbloggare, det kan vi ju konstatera rätt snabbt. Uppdatering är inte min starka sida :)
 
Hur som, livet leker, solen steker, riset flödar och plantainchips lyser med sin frånvaro.
Jag är lycklig som ett barn på julafton. Jag är hemma i Ghana och idag skickade jag in sista tentan för läsåret vilket betyder att jag från och med idag har sommarlov och inte behöver bry mig om nånting annat än vad som händer just idag och nu. I like. 
Ska fira med en cola på spoten i byn tänkte jag.
 
Det är ju helt omöjligt att skriva om allt som har hänt sen jag kom hit men vi kör en liten snabbuppdatering och sen lite bilder så får ni iallafall en glimt av mitt fantastiska liv!
 
  • Skolan står kvar, barnen är underbara och alla mina KG ungar från förra året har börjat klass 1! stora barnen!
  • Arbetet med försäkringarna går framåt, lärarna har skrivit ner alla elevers födelsedatum och namn och mannen från försäkringsbolaget har nu sagt att han kommer på onsdag för att registrera alla barn, så håll tummarna!
  • Den 6 juni firade vi Sverges nationaldag med buller och bång! Lärde JHS klassen att sjunga sveriges nationalsång och blåste ballonger och viftade med flaggor hela dagen. Självklart klädda i blått och gult. :)
  • Vi har kommit in i regnperioden vilket innebär att vädret är underbart! Det är svalare och man svettas inte som en gris hela tiden, najs.
  • Jag har ätit en skål med fufu. Det var inte gott, men inte äckligt och jag är sjukt stolt över mig själv. 
  • Cosmos, som förra året var LIVRÄDD för mig och emelie är nu våran bästa vän, ingen rädsla kvar inte.
  • Rakiba, våran sistah som lagar mat åt oss dotter, är däremot så rädd att hon börjar gråta och gömmer sig varje gång hon ser oss.
Jag är LYCKLIG!
 
                                         Finaste Benjamin firar Sveriges nationaldag
 
                                              En svensk hund och en svensk flagga.
 
 
                                                                            Cosmos
 
                                                        Mina gula skolbarn

ISTABUL

Sämsta uppdateringen sen typ januari, jag ber om ursäkt för det men nu börjar vi på ny kula.

Nytt kapitel i livet, nya dörrar som öppnas, en ny period i GHANA, mitt hem, min kärlek!

Just nu är jag i Istanbul. Efter en skön å go 3 timmars flygresa laddade vi inför att hänga 17 timmar på istabuls flygplats. Men icke. Istället ligger vi här i ett grymt flott rum med feta dubbelsängar, TV, dusch, frukostbuffe imorgonbitti och sedan busstur direkt till flygplatsen. Allt detta helt gratis.
Jag älskar turkish airlines!

Imorgon går vi på planet mot Accra och 22.30 svensk tid går vi på ghanans mark.

Jag är världens lyckligaste tjej!

 

 
 
 

100

Idag är det bara 100 dagar kvar tills jag åker hem till Ghana!

Jag ÄLSKAR det!

Dagarna går, tiden går och snart snart är jag hemma igen!

Idag är jag peppad till max!
Jag fnissar, får lyckorus och lyssnar på extra mycket azonto.
100 dagar kvar...imorgon är det 99 !

Snart är jag med mina älskade ungar igen!

 

.........

Jag. Vill. Åka. Hem. Till. Ghana. Nu!
Jag längtar och saknar så jag går sönder.

Fan vad jag längtar!!!!

Galaxy

Våran fina vän samuel har köpt sig en ny telefon. En telefon med kamera, internet och en oändligt massa möjligheter! Vi kan nu prata gratis med varandra genom WhatsApp vilket är fantastiskt men det absolut bästa är att man emellanåt får en bild skickad till sig..en bild på våra fina barn!
När samuel möter någon av våra pojkar så tar han ett kort och skickar till mig.
Vilket leder till att jag blir världens lyckligaste tjej!

Det låter kanske inte så märkvärdigt för er, men att få en bild som är tagen samma dag är så fantastiskt! I byn har långt ifrån alla mobiler med internet eller kameror, ska du använda internet får du åka in till ett internet cafe.
Jag har mängder av bilder på alla barn och vänner på min dator men att få en ny bild..det är ett bevis på att dom mår bra, är glada och det är fyllt med så mycket kärlek! Känslan och glädjen är otrolig!! <3




Afihya pa, God Jul!

Nu har julen redan kommit och gått. Det är sjukt hur fort tiden går.

Julen har varit mysig, fin och fylld med kärlek. Ätit gott, njutit, pratat och bara varit tillsammans med hela min vackra familj. Kärlek!
Det känns både fint och viktigt att umgås med mina nära och kära, man vet aldrig vad som händer, livet är vackert men också skört. Jag är så otroligt tacksam att jag har alla mina älskade i livet och jag njuter fullt ut varje gång jag får träffa dem alla. Min fina familj!

Julen innebär även att halva tiden har gått...kan man få en bättre julklapp?? GHANA here i come!

The love i have for phones....

I fredags fick jag, äntligen, prata med Hongkong. Älskade unge!
Det var alldeles för längesedan vi pratade och samtalet bestod mest av "I love yoooooou, i miss youuuuuuuuu" om å om igen i ca 10 minuter. Han pratar så mycket bättre engelska, han kunde svara på frågor på engelska och åå det värmer i mitt hjärta, jag blir så stolt!
Åhh, den känslan av att få höra hans röst. Höra att han mår bra, är glad, skrattar och faaaaan vad jag saknar honom! 
 
Någon dag innan fick jag även prata med Benjamin, älskade lilla bönan. Så liten, med så mycket känslor. Att höra honom säga "madam, i love you too, i know ur coming soon, i miss you" fyller hela min kropp med kärlek. 
Herregud, det är helt sjukt hur mycket jag saknar även honom. Han mår också bra, är glad, frisk och skrattar. Och när han i slutet drar hela ramsan "hejhej jag heter benjamin, jag ska bo här nu, vad ska vi äta idag, tacoooos" då smälter mitt hjärta. 
 
 
Att få prata med mina barn kan bara beskrivas med ett ord, LYCKA!!! <3
 

Happy birthday sweetheart!

Idag fyller världens bästa, finaste och underbaraste Hongkong år! Det är hans födelsedag och jag önskar av hela mitt hjärta att jag just nu befann mig i Obuasi och kunde fira med honom.

Jag älskar ditt nått innerligt fina pojk, du finns alltid i mitt hjärta och jag saknar dig nått galet, varje dag, dygnet runt!
Jag vet att vi snart syns igen och då ska jag krama sönder dig, dansa och skratta med dig!

Me dowo dodow!!

Charles vänner

Vi har fått in över 24 000 kronor till charles vänner!!!
Jag vet inte hur jag ska kunna tacka er nog, vi är så jävla nära målet nu och jag är fylld med endast KÄRLEK!!!
TACK till tusen till alla er fina människor, jag älskar er!!

Esi Johanna Larsson

Jag har ju äran att ha världens sötaste bebis döpt efter mig.
Hon är mitt "barnbarn" och Sistah Beatrice dotter.
När vi lämnade Ghana i augusti var hon 3 månader och sockersöt.
Nu är hon 6 månader och ännu mer sockersöt.
Häromdagen fick jag några bilder skickade till mig på baby johanna och...ja, ni ser ju själv, hon är bedårande!
Mitt lilla barnbarn!

Fine Morning!

Här vart det inte mycket eld i spisen, inget skrivet på alltför länge.
Skyller på väldigt mycket att göra i skolan å väldigt mycket tankeverksamhet på ghana. (det sistnämnda sker ju iof dygnet runt)

Hursom, jag mår bra, göteborg är otroligt kallt, igår snöade det och det är full rulle i skolan.
Nu är det mörk vintermorgon och jag är påväg till JOBBET!
Ajjemen, ni läste rätt. Nu börjar det!
Jobb är fixat och maj börjar sig med stormsteg! Lycka!!

Puss på er alla!

Madam, Im finish!

IM FINISH!!
Klar med examinationsuppgiften och det känns så jäkla gööööööött!
Nu kan jag återgå till att dagdrömma om Ghana på heltid. Skål på det!
 
Vi firar med en av världens bästa låtar. Redan vid första tonen befinner jag mig mentalt på spoten i Ghana och dansar så det ryker! woop wooop!
 
 

...

Sitter och kämpar med den, ursäkta mitt språk, jävla examinationsuppgiften. Det går..seeeegt.
Vad hade jag inte gjort för att få gå ut ur rummet, mötas av solens varma strålar, 
ta en promenad genom byn, hälsa på alla vackra människor jag möter, köpa en påse vatten för att släcka törsten. 
Kanske gå till fotbollsplanen och leka lite för att sedan promenare ner till Afransi och köpa en fanmilk. Hälsa på i hongkong huset och bara sitta och tjöta och skratta med mina fina vänner. 
Jag hade gjort vad som helst..
 
  
 

382

Måste bara passa på att tacka, bocka, niga och buga
för alla otroliga fantastiska människor som bidrar till Charles Vänner.
Det går så otroligt bra med projektet och vi är redan uppe i 382 försäkringar! 
Känslan är otrolig!
TACK TACK TACK!
 
Det finns inte ord nog att beskriva min tacksamhet, jag är så rörd över folks vänlighet och givmildhet. 
Jag älskar er!
 
 

Hej hopp

Dagarna rullar på i rasande fart, det är redan mitten av november. Härlig känsla!
Som ni vet gillar jag just nu att tiden går fort, det blir ju hela tiden närmare ghana :)
 
Skolan rullar på den med, för tillfället sitter jag och kämpar med denna kursens examinationsuppgift. 
Det går sakta men säkert framåt. Känns segt för tillfället men känslan när det väl är klart är fantastisk.
På måndag börjar nästa kurs, som även är den sista kursen på denna terminen. Helt otroligt!
Snart har jag alltså gått en hel termin i skolan. Är faktiskt riktigt stolt över mig själv att jag fortsatt kämpa.
 
Jobbfronten står still för tillfället, men jag ger inte upp!
Jag söker och söker och snart kommer det där samtalet som jag väntat på,
och pengarna kan börja rulla in! 
 
Flygbiljetter kollar jag lite då och då, jag kan inte hålla mig och det är en härlig (extra) påminelse om vad som komma skall. Ghanaaaa!
 
Får världens finaste samtal från ghana emellanåt, våra vänner ringer för att säga hej, och bara prata en liten stund. Det är den bästa känslan som finns. Under samtalen känner jag riktigt hur jag är där.
Och jag vet att dom längtar efter oss lika mycket som vi längtar efter dom. <3
 
Jag är rätt nöjd med allting för tillfället. Jag längtar så in i bomben till Maj och Ghana och jag tänker på det dygnet runt. Men fram tills att vi åker har jag alla minen, bilder, yaayaa, mina vänner, och inte minst alla fina fina samtal från världens bästa ungar! <3
 
puss på er alla

Det längsta avståndet mellan två människor är ett leende

RSS 2.0